Samma omedvetna mekanismer som utesluter kvinnor från vissa rum och vissa tjänster exkluderar också människor med utländsk bakgrund.
– Vi tror kanske att vi behandlar alla lika och få vill medvetet förtrycka någon annan, men mycket av det vi gör, gör vi utan att ens reflektera över det, säger René Leon Rosales, forskningsledare på Mångkulturellt Centrum i Fittja.
Mångkulturellt Centrum är en kommunal stiftelse som bildades av Botkyrka Kommun 1987. Uppdraget är att utveckla och förmedla kunskap om hur migrationsrelaterade fenomen påverkar samhället.
– Jag vill bidra till att skapa ett mer jämlikt och inkluderande samhälle där alla människor oberoende av kön eller etnisk bakgrund har möjlighet att delta på likvärdiga villkor, ett samhälle där vi inte bara lever sida vid sida utan också skapar något gemensamt och har likvärdiga tillgångar till valdeltagande, skolresultat, hälsa, ja alla grundläggande existentiella aspekter av våra liv, säger René Leon Rosales.
Jobb förmedlas via kontakter
Jämfört med andra industriländer är Sverige ett av de länder, där människor med utländsk bakgrund har svårast att hitta ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Yrken med låg status, obekväma arbetstider, få karriärmöjligheter och som är fysiskt tunga, etnifieras.
Forskningen visar att de flesta jobb förmedlas via kontakter. Samtidigt lever vi i samhällen som är segregerade, där människor med olika bakgrunder inte träffar varandra, vilket gör det svårt för människor att komma in i vissa yrken där man inte har kontakter.
Bedömer människor utifrån hudfärg
René Leon Rosales menar att vi tenderar att bedöma människor utifrån hur de ser ut, vilken hudfärg, hårfärg, ögonform och form på näsan de har, ja till och med längden på näsan.
– Vi lever fortfarande i föreställningen att en svensk ser ut på ett speciellt sätt, vilket bidrar till att vissa människor bedöms utifrån stereotypa föreställningar vi har om en viss grupp människor snarare än att se individen.
Rikta blicken mot dig själv
För att undvika att bli omedvetet diskriminerande gäller det att rikta blicken mot sig själv och att göra den ibland ganska smärtsamma resan bort från en naiv färgblindhet.
Om du tillhör normen, oavsett om det gäller kön, klass eller etnicitet, så har du kanske svårt att se vilka privilegier du har av att tillhöra normen. Om det handlar om svenskhet kan det vara privilegier som är kopplade till hudfärgen, språket och vissa erfarenheter som antas vara det självklara och normala, menar René Leon Rosales.
– Det räcker inte att säga: ”Jag gör ingen skillnad på människor. Vi är alla lika mycket värda.” Vi behöver också undersöka varför vi har vissa problematiska strukturer i vårt samhälle och hur de reproduceras i vardagen.
Att förändra strukturer tar tid
Du kan börja med att fundera över: Vilka föreställningar har jag om andra människor? Varför ser det ut som det gör på vår arbetsplats? Vad är det vi bedömer som kompetens? Hur jobbar vi med mångfald och språk?
Det tar tid att förändra strukturer, menar René Leon Rosales.
– En enstaka dag eller en föreläsning kan visserligen så ett frö, men om det stannar vid det så riskerar det att bli mer av underhållning istället för att undersöka den egna verksamheten.
TIPS FÖR ATT REKRYTERA UTAN ATT DISKRIMINERA
Bli medveten om de rådande strukturerna
Försök att bredda dina nätverk till människor som inte motsvarar de du redan har i er organisation.
Definiera vilka kompetenser ni behöver för att fortsätta vara relevanta:
- I ett samhälle där många pratar spanska eller arabiska så kanske det är en kompetens ni vill ha i er organisation.
- Om ni vill nå en viss grupp människor - anställ någon som har de kontakterna.
Foto: Paulina López