Pressen har ökat i arbetslivet. Men stressen handlar inte först och främst om arbetsmängden, utan om oro och rädsla, menar ledarskapsexperten Malin Trossing, som skrivit en ny bok om hur man kan bli en bättre ledare med hjälp av hjärnforskningen
Ska vi hinna? Kommer jag att få sparken? Ska vi omorganisera igen? Frågorna gör oss rädda. Samtidigt är vi oroliga för det som sker i omvärlden, med krig, terrorism och sjukdomar som Ebola och Zika.
– När man känner sig stressad är det viktigt att börja fundera på vad man är orolig för och sedan minska den oron och givetvis vara medveten om vad man kan påverka och vad man inte kan göra så mycket åt.
Det finns mycket kunskap om vad som utmärker en god ledare. Men vad är det som gör att vissa saker i ledarskapet fungerar väldigt bra och andra inte alls?
Malin Trossing började läsa in sig på de senaste forskningsrönen och fick en ny syn på ledarskap när hon insåg att det är mycket vi inte styr över i vårt beteende. Resultatet blev boken: Våga leda med hjärnan - Hjärnforskningen ger nya perspektiv på ledarskap.
Med kunskap om hur hjärnan fungerar hoppas Malin Trossing att ledare blir motiverade att minska stressen hos sina medarbetare på ett sätt som fungerar.
Stress handlar om rädsla
Hjärnans medvetna del styr bara fem procent av det vi gör under en dag. Resten sker reflexmässigt, automatiskt och omedvetet.
Stress är ett exempel. Ofta tror vi att vi är stressade eftersom vi har för mycket att göra, men om vi tittar på vad som händer i kroppen så är det inte orsaken. Stress är en funktion som utvecklades för 40 000 år sedan när vi bodde på savannen och kunde bli jagade av tigrar.
– Då var stress en oerhört bra funktion. När en tiger började jaga en kände man sig rädd och sprang för livet.
Samma hjärna men nya hot
Det som då hände i våra kroppar är exakt samma sak som sker idag när vi känner oss hotade. Amygdala slår till och skickar ut en alarmsignal till kroppen som börjar producera kortisol och adrenalin. Syftet är att hjärnan ska låta all kraft och energi gå från hjärnan och istället ut i musklerna så att man blir snabb och kan springa ifrån tigern. Kroppen stänger ner alla funktioner som kostar onödig energi, som matsmältning, fortplantning och sömn. På Savannen kunde man springa fort under ett par minuter. De som överlevde kunde sen vila under ett träd resten av dagen. Men så ser inte vår tillvaro ut längre. Det är inte så ofta vi behöver springa ifrån en tiger. Istället är vi rädda för saker som att misslyckas eller att inte bli omtyckta.
Tänk om jag får sparken
– Vår hjärna är helt enkelt inte optimerad för den värld vi lever i idag. När det inte finns några riktiga hot så letar hjärnan efter andra saker som kan vara farliga, som en arg chef eller en sur kollega. Hjärnan tänker: ”Tänk om jag får sparken nu när chefen är missnöjd” eller ”Tänk om jag inte är omtyckt av mina kollegor ”.
– Till skillnad från när vi blev jagade av en tiger under en kort stund, så kan problemet med den arga chefen pågår under flera veckor. Stresspåslaget nöter och nöter och vi får aldrig den avkoppling och återhämtning vi behöver.
Malin förklarar att vår hjärna inte heller är så realistisk som vi ofta tror, utan förstorar våra problem, eftersom hjärnan har en enda uppgift; Att få dig att överleva till imorgon.
Var tydlig och skapa trygghet
Vad ska då en ledare göra för att minska stressen hos sina medarbetare?
Att leva som man lär är grunden i ett gott ledarskap. Det är svårt att uppmuntra medarbetarna att stressa mindre om man är väldigt stressad själv.
Genom att vara tydlig med ramar och förväntningar, att alltid vara förutsägbar, kan man som chef förmedla ett lugn som får hjärnan hos medarbetarna att stressa upp sig mindre.
När medarbetarna är stressade så går blodet från hjärnan ut i musklerna samtidigt som den analytiska delen av hjärnan stängs ner, för att spara energi.
– Då vill de inte prova något nytt, vill inte lära känna nya människor utan istället göra som de alltid har gjort. Som chef vill man förstås inte ha medarbetare som går runt och är rädda, som slutar tänka analytiskt och utanför boxen.
Kräv tid för ledarskapet
Ett problem är att många chefer inte får tid att leda, menar Malin. Dagens chefer har fått så många arbetsuppgifter och det första många prioriterar bort är medarbetarna. ”Jag ska bara gå på det här mötet, skriva den här rapporten och sedan ska jag ägna mig åt mina medarbetare”. Detta gör att medarbetarna inte får svar på sina dagliga frågor, för chefen är inte närvarande. Människor blir oroliga och stressreaktionen startar.
Som chef tycker Malin att man ska kräva att få mer tid för sina medarbetare. Annars är det omöjligt att göra ett bra jobb.
– Chef och ledarskap handlar om att leda gruppen och få dem att göra ett bra jobb. Då måste man som chef finnas på plats och skapa den där tryggheten.
Malin Trossing. Foto: Peter Knutson